Var du en av dom som attackerade svenska medier i den stora ddos-attacken?

Security

Följer du media i stort och frågor om säkerhet i synnerhet så lär du inte ha missat att de flesta stora mediehusen i Sverige blev utsatta för en så kallad ddos-attack för ett par veckor sedan. Resultatet blev att DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, DI och en rad andra tidningar var svåra, eller omöjliga, att komma åt under en viss tid.

Detta är självfallet ett stort problem. Även om du kanske inte läser just dessa tidningar, i alla fall inte just under den tid det inte gick, så är det ett jätteproblem som visar hur sårbara vi är. För den dagen vi har en större katastrof av något slag, oavsett om det handlar om naturkatastrof, invasion, terroristattack eller något annat som kräver att alla kan få tag på viktig information så är det viktigt att vi faktiskt kommer åt den informationen. Och kan man sänka våra största mediehus på det här sättet är frågan hur lätt man kan sänka myndigheter och andra viktiga delar i vår infrastruktur i samhället. Kort och gott – detta visar hur sårbara vi är.

Just därför har förstås många som både förstår och kan gett sig in i debatten. Det handlar ofta om stora ord som att vi måste ”säkra upp våra system”, ”se över säkerheten” och inte minst ifrågasätta varför det inte funnits någon redundans. Redundans är ett intressant ord. I korthet innebär det, i det här fallet, att man har två, eller fler, vägar att nå exempelvis en tidning. Om det blir en attack mot den ena linan så går trafiken över på den andra. Problemet löst. Eller?

Redundans är förstås viktigt. Och det är en självklarhet – eller borde vara. På samma sätt som en otrolig mängd andra säkerhetsåtgärder måste finnas på plats. Fungerar det inte ska detta förstås ses över. Men samtidigt ska vi komma ihåg, lite förenklat, att om det finns två vägar in till en stad och man spränger den ena så lär man inte lämna den andra orörd, om det nu är trafiken man vill stoppa. Så just redundans är en liten bit av ett mycket större pussel.

När du nu läst så här långt kanske du undrar varför vi valde den rubrik vi gjorde? För varför skulle du ha varit en del av attackerna? Och var du det så borde du kanske redan veta om det och knappast behöva läsa den här texten? Så enkelt är det – tyvärr – inte. För det finns en uppenbar risk att just du var med. Eller någon i din närhet. Kanske inte i just den här attacken, men i någon liknande.

Grovt förenklat går en ddos-attack ut på att så många datorer som möjligt försöker prata med en viss hemsida med resultatet att den hemsidan inte längre klarar av att ta emot all trafik. Den blir då omöjligt att nå eller kanske till och med kraschar helt. Det rör sig dock om många datorer och från många olika platser. Det är alltså inte så enkelt att man ställer upp några datorer i vardagsrummet och sätter igång och surfar.

De datorer som ingår i en ddos-attack är därför så gott som alltid kapade. De ingår i vad man kallar för ett bot-nät. Någon gång tidigare har dessa datorer infekterats med någon typ av skadlig kod och den som nu kontrollerar dem kan, utan att du som användare har en aning om det, säga åt datorn att börja skicka trafik till en viss hemsida. Tillräckligt många datorer ger tillräcklig effekt.

Här kommer frågan i rubriken in. Har du som användare tagit ditt ansvar för att inte riskera att ingå i den här typen av nätverk? Är din dator ren från infektioner eller finns det risk att du var en del av den här eller någon annan ddos-attack?

Det här låter kanske hårt och anklagande, men det är en allt mer viktig verklighet vi alla måste inse att vi lever i. Vi har ett ansvar som enskilda användare att skydda oss mot hot. Att inte bli infekterade. Att inte utföra attacker eller att sprida infektioner vidare till andra.

Med ett ordentligt skydd för alla enheter, det inkluderar telefoner och surfplattor, blir vi en del av lösningen istället för en potentiell del av problemet. Det är en sanning som blir mer och mer sann för varje dag som går.

Taggar

Betygsätt den här artikeln

0 röster

0 kommentarer

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Du kanske också gillar

%d bloggare gillar detta: